Loke

Häst och Hundskolan

Affirmativ träning - lustfylld, effektiv och bejakande!

Loke

Bilden jag föll för och sprang till telefonen utan att tänka mig för. Han måste bli min!!! Innan affären var i hamn var jag som en olyckligt kär tonåring....

Loke (eg. Friskus)

Dölevalack född -04

e:Dalasvarten u: Svartstjerna

 

Mina ögon föll på honom i en annons. Jag riktigt hajade till, jag som ingen häst skulle ha. En annan häst stod i förgrunden och Loke skymtade i bakgrunden. Bägge hästarna var till salu och jag kastade mig på telefonen, dealade lite och begav mig sedan till Norges västkust. Där bodde han mellan fjord och glaciär i Veitastrond. Vilken måtte vara den vackraste platsen på jorden. Loke var pga olyckliga omständigheter i stort sett ohanterade och det var en spännande utmaning.

 

Det gick lätt att bli sams med honom, vägen till mannens hjärta går genom magen, och karameller har man gott om.

 

Loke är en go häst, en riktig bäste vän. Trots sitt lugnare sätt så är han den räddaste om något händer. Han är hästen med stort H. Speciellt män brukar bli betuttad i honom - det där, säger de ofta, det där är en RIKTIG häst!!! med vördnad i stämman :-).

 

 

Loke kastrerade för tre år sedan, då han hade allt förmycket ont på sitt samvete. Han var jättebra med mig, men kunde vara lite av en mobbare i hagen. En sk ranghög häst skulle nog en del säga. Fast det grundade sig i osäkerhet. Han gick på de han kunde - rejält - men var from som ett lamm mot de som stod emot. Efter en hel del isidenter så tog jag beslutet att kastrera honom - efter att han nära nog dödade Edipo. Jag var lite rädd för att han skulle komma ut och ta någon förbi ridande eller någon grannes häst.

 

Han hade en liten identitetskris efter kastrationen. Först var han överdrivet hingstig. Stegrade, ruskade, slog med frambenen, blåste upp sig och skrek. Medan de andra kollade oförstående på honom. Efter yterligare en tid så blev han platt som en pannkaka. Han var rädd för de andra hästarna, fastän de aldrig gjort något. Sprang undan så fort de visade sig och ville inte vara i samma del av hagen som dem. Efter ungefär ett år landade han och är en i gänget igen. Han är ju en mobbade i grunden, men har inget testosteron att tuffa upp sig med, så är det lugnt nu.

 

Han är sig ganska lik, men har ju tappat tagel, lagt sig till med mage och är lite slappare, men vem har inte gjort det he he...